Stockholmsregionen är en av Europas snabbast växande storstäder, vilket ställer höga krav på effektiv och hållbar kollektivtrafik. Ett aktuellt projekt är utbyggnaden av Blå linje från Akalla till Barkarby, där två helt nya underjordiska stationer – Barkarbystaden och Barkarby – nu byggs av Rover på uppdrag av Region Stockholm. Kranbolaget AB ansvarar för all kranverksamhet i projektet och spelar en avgörande roll i själva byggandet. Med våra tornkranar lyfter och monterar vi tunga byggdelar och material som krävs för att förverkliga stationerna. Från planering och montering till våra uppskattade förare som ansvarar för den dagliga driften – vi ser till att kranarna är i rörelse varje dag för att projektet ska ta form.
Tunnelbanan växer och formar det framtida Stockholm.
Foto: Kranbolaget AB
Stockholmsregionen är en av Europas snabbast växande storstäder, vilket ställer höga krav på effektiv och hållbar kollektivtrafik. Ett aktuellt projekt är utbyggnaden av Blå linje från Akalla till Barkarby, där två helt nya underjordiska stationer – Barkarbystaden och Barkarby – nu byggs.
Från historiska pionjärer till högteknologiska giganter
Tunnelbanans historia och framtid binds samman av teknikens utveckling. Från 1950-talets pionjärprojekt till dagens högteknologiska byggprocess har kranarna – och i synnerhet tornkranarna – spelat en avgörande roll i Stockholms infrastrukturella utveckling.
Tunnelbanan, som i år firar 75 år, bär på en historia av hårt arbete, innovation och mod att bygga under en levande stad – från de första sprängsalvorna till dagens digitalt styrda lyft och maskiner. Redan under tunnelbanebygget 1930–34, när den första betongtunneln byggdes fram till Åhlén & Holms hus, krävdes det 1 400 ton helsvetsade järnkonstruktioner för att skapa den stabilitet som krävdes under stadens puls. Den allra första sprängningen för tunneln skedde den 16 februari 1932, och bara 9,5 månader senare möttes arbetslagen som kom från varsin sida.
Det var en teknisk och logistisk bedrift som lade grunden för det tunnelbanenät vi har idag. Faktum är att tunnelbanebygget i Stockholm tidigt satte en ny standard för stadsnära tunnelbyggande i Europa. Den kombination av bergsprängning, betongkonstruktioner och maskinell lyftkapacitet som användes i Stockholm inspirerade senare tunnelprojekt i andra europeiska storstäder.
* Tunnelbanebygget 1930-34, bilden är tagen strax söder om Skånegatan.
** Tunnelbanebygget 1930-34 innebar ett avbräck för köpmän och handlare.
Tunneln, den då så kallade ”undergrunden”, mellan Slussen och Skanstull, var ursprungligen byggd för spårvagnar och togs i bruk 1933 som en spårvägstunnel. Förberedelserna var dock medvetet gjorda med tanke på att den en dag skulle kunna ingå i ett framtida tunnelbanesystem. Under bygget tvingades man hantera Stockholms krävande geologi med både urberg och lösare marklager, och samtidigt säkerställa att omkringliggande byggnader och ledningar inte påverkades negativt.
Kranarna – otippade pionjärer i Stockholms tunnelbanehistoria.
Tunnelbanans utbyggnad har alltid varit beroende av innovationer, kreativitet och nytänkande för att kunna genomföras. Den tekniska utvecklingen har handlat om att hitta nya metoder för att bygga snabbt, säkert och i en stad som hela tiden är i rörelse. Under de första decennierna var det stora innovationer att överhuvudtaget kunna spränga fram tunnlar under en levande stadsmiljö – mitt bland vattenledningar, elnät och historiska byggnader.
Vad som är mindre känt är att byggindustrins verkliga arbetshästar; kranarna, i alla tider varit avgörande för att lyckas med dessa enorma projekt. Så även i tunnelbanan. Vid de allra första tunnelbanebyggena i Stockholm var kranarna oumbärliga för att hantera enorma mängder byggmaterial vid djupa schakter och höga konstruktioner. På 1940- och 1950-talet styrdes kranarna manuellt från kranhytter högt ovanför marken och användes för att montera stationstak, tunnelväggar och andra konstruktioner. Arbetet var hårt, riskfyllt och tidskrävande, men tack vare de olika kranarna effektiviserades byggprocessen avsevärt, vilket lade grunden för Stockholms framtida expansion och dagens moderna tunnelbanenät. Kort sagt - kranarna är inte bara delaktiga i utformandet av tunnelbanan, de är direkt avgörande i formandet av Stockholms framtid.
*** Tunnelbanebygget 1930-34 Skylten visar bl.a tunnelbanans sträckning, man ser hur spåret efter tunneln fortsätter söderut mot Skarpnäck, Örby och Enskede. Hammarbyleden är kanalen mot Saltsjön, ofta kallad Hammarbykanalen.
Foto: Kranbolaget AB
Kran över tunnelbanebygget i Barkarby kvällstid i januari 2025
Tornkranarnas precision är avgörande
Tornkranarna är strategiskt placerade vid etableringarna för att med exakt precision placera stämptorn, tunga betongelement, armeringsjärn och andra byggkomponenter på rätt plats. Tornkranen används även för personlyft när andra alternativ inte finns.
En enstaka tornkran gör varje vecka hundratals lyft där det ofta rör sig om flera ton i kroken, per lyft. Över ett helt arbetsår innebär det att varje tornkran hanterar tusentals ton byggmaterial.
Elektriska tornkranar, som är helt utan CO-utsläpp och helt saknar miljöfarliga vätskor, har en mycket viktig roll att fylla i den känsliga miljön runt Barkarby. Tornkranarna i olika storlekar är koldioxidneutrala och utgör inget hot mot naturskyddade områden eller vattendrag, vilket är ett krav från Stockholm Stad och SL vid byggandet.
Foto: Kranbolaget AB
Kranar över lag är inte bara viktiga under själva byggandet utan är också en nyckelfaktor vid underhåll av tunnelsystemet. Kranbolaget bidrar här med utbildning av kranförare.
Tornkranarnas och förarnas effektivitet och precision är avgörande för att den nya tunnelbanan till Barkarby, på ett säkert, effektiv och hållbart sätt, ska kunna stå klar enligt planen december 2027.
Man skulle kunna sammanfatta det som att tornkranarna är: starka, tysta, effektiva OCH hållbara, ja, Riktiga arbetshästar!
Kranbolaget AB, som äger tornkranarna i Barkarby, har varit ME-medlemmen sedan 25år och har under hela projektet haft en nyckelroll vid montering, bemanning och drift av dessa moderna arbetshästar.
________________________________________________________________________________________________________________________________
Historiska källor: Stockholmskällan
* Skapad 11 nov 1932 Objekt-ID Stockholms stadsarkiv
SE/SSA/3319/Gatukontoret, Tunnelbanedelegerade/F:7 E39 LB_SSA_3319_01_049
** Skapad 31 december 1932 Objekt-ID Stockholms stadsarkiv
SE/SSA/3319/Gatukontoret, Tunnelbanedelegerade/F:7 F51 LB_SSA_3319_01_056
*** Skapad 7 mars 1933 Objekt-ID Stockholms stadsarkiv
SE/SSA/3319/Gatukontoret, Tunnelbanedelegerade/F:7 H01 LB_SSA_3319_01_076
